- Jag skulle aldrig, inte ens för en miljon, vilja uppleva tonåren igen sa jag idag på lunchen.
Vi pratade om tonårsbeteenden. Hur jävliga vissa kan bli/vissa av oss har varit. Varför? Hormoner, förmodligen.
- Menar du allvar, säger Ove 60+. Det var min bästa tid. 15-20. Fick jobb direkt efter skolan, bodde hemma och hade inga beklämmande bekymmer.
- Min bästa tid var i tidig 20-årsålder, fyller Isabel 30+ i.
- Min bästa tid är nu, lägger jag själv till.
Och fan vad sant, jag älskar att inte vara lika vilsen i mig själv, inte låta hormonerna styra (nåväl, inte lika ofta), inte ha ångest för allt utan faktiskt veta att mycket ordnar sig. Jag har inga barn ännu att ta hand om (förutom Simba), brösten står fortfarande (fick godkänt på penntestet) och jag är tillräckligt ung för att hänga med.
Min bästa tid är helt enkelt nu. Det tycker Stefan Borsch också.
Vilken är/var din bästa tid?

2010/08/06 den 07:58
min bästa tid är också precis just nu å kanske inte bara då för att jag har 3 timmar kvar att arbeta innan det blir semester igen
Det beror också på att jag nu mer har en helt annan självkänsla som inte alltid fanns där i 20-års åldern. m.m.m.m
Trist tanke att den bästa tiden redan har varit, jag hoppas att det alltid kommer kännas som om min bästa tid är nu
2010/08/07 den 12:31
Precis!
2010/08/07 den 12:31
Min bästa tid är också nu! Den började egentligen för ett och ett halvt år sedan, den bästa tiden alltså, i samband med att jag slutade äta p-piller som jag knaprat på de senaste 12(!) åren…
Efter så många år av tillsatta hormoner fick jag en livskris och kände inte mig själv helt plötsligt, var liksom en annan utan alla de hormonerna.
Men sen hittade jag mig själv efter ett halvårs “avgiftning”. Vilken underbar människa jag egentligen var! =) Jag utsätter aldrig mer min kropp för detta!
Så min bästa tid är också nu, trots, eller kanske just därför, att jag har barn, ett utvecklande och kul arbete, världens underbaraste man och den vackraste hunden!
Dessutom har jag större bröst än någonsin! Och än så länge är de oftast stenhårda och står rakt ut!
2010/08/07 den 21:12
Åh, vilket härligt inlägg!
Jag instämmer – min bästa tid är nu. Jag känner mig levande. Det är väl så det ska vara.
Fast jag tycker att varje tid har sin charm.